jag knäpper mobilfoton i svartvitt
av guldgula glaskupor med sprit
du för dem till munnen
kanske du skrattar längs bergsgatan

det blixtrar
någon i nätstrumpor och rosa lipgloss
blonda lockar
körsbär utanför baghdad

jag har gömt mina sista nittio kronor
i en trasig kappficka från Ellos

jag slänger sedlar på ett rumsgolv
där fönstren har blå gardiner med svarta katter
och där leksakerna sedan länge ligger dammiga
och du drar halsduken hårt runt min hals

jag klättrar över svarta spetsiga staket i Folkets park
det sticker till i låren men jag hoppar
landar på en isbana med spökmusik och fruset gräs
du är vackert ihoprullad i konstgjord snö
och på varje toalett med blått ljus

är du försvunnen

karusellerna i Folkets park är svarta döda skelett nu
en indier med blank blick undrar vart vi ska gå
sedan
jag vet att ärmarna lämnar mascararänder
över vita kinder
nätter lämnar lila märken på nylonstrumpeben
och det är skönt att du är borta nu