Reser genom salar
Djupa som dalar
Jag behöver inte skrika ut mitt hat
För jag sitter ju där och vet redan allt
Innan jag tänkte det kände jag känslan
Det där stinget i hjärtat som avskyr allt jag står för
Allt jag säger och gör
Allt jag vill och kan
Men inte genomför
Ditt singulära envisa outbildade kräk
Sitter du där och tycker att det är svårt
Innan du ens försökt?
Som en skit på toalettens kant hänger jag fast
Hoppas på att inte märkas, inte spolas
Av den värld som sket ut mig
Jag önskar min värld var en melodi
Som får dig att slappna av
Slappna av och le stilla
Känna det där pirret du saknat så
För jag vet att du saknat det
Det har vi alla
Alla vi som står i ringen runt dig
Höga som hus med cigaretter långa som motorvägar
Rökandes våra tankar i ett försök att nå visdom
O du singulära kräk
Vem försöker du lura?
Vem försöker du vara?
Det enda jag du någonsin blir
Finns inte i uppslagsverk
Men se på fan du strider vidare
På din mula som du tror är en hingst
Men din kavel du tror är ett svärd
I din pyjamasrustning
Vem är jag idag?
Drömmaren som säger att han sov hela natten
Fast jag egentligen rövknullade John Blund
När han ville natta mig som vanligt
Hur skulle han kunna veta att jag är
Heltidsdeprimerad utan ord