Redan medlem?
Logga in
En kortare dikt från en novell jag arbetar på.
Livsgnistan har döttFörfatta ej tanken som gör dig dyster, den saknar lyster.
Glöm mig, käraste bror och syster ... Förställ mig som trött, livsgnistan har dött. Mot andra vidder, livet kanske ånyo fött. Förlåt det ej. Jag for, pågrund av det jag tror. Glöm mig, käraste far och mor ... Begrav av mig minnet, bevara det inte i sinnet ...
Fri vers
av
Unstable
Läst 564 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2008-01-06 11:41
|
Nästa text
Föregående Unstable |