erebus

 

under tystnad
utan åthävor
strimlar du mig i bitar

och jag njuter

som när det flödar
mellan mjuka klyftor
saftiga som persimon

kaos kom före nyx
som nattsordin
tät svart
kort lugg

erebus, det var ljuset som störde
strimlade i bitar

Fri vers av aftermath
Läst 898 gånger och applåderad av 29 personer
Publicerad 2008-05-30 23:18

Skriv ut
Spara som PDF

Maria Zena Viklund de sista raderna är brillianta resten kanon,ler applåd o bokmärke! 2008-06-06

Melona Tycker mycket om den här dikten; det vilar någon slags harmonisk sötma över orden och tystnaden, en stillbild, där jag ser dammet flyga i luften; mellan strimlorna av sol bitar av liv och bilder flimrar och ja, det är mjukt och spännande, och slutet med dynamik och mörker, bakom och utanför lugg... tack! 2008-06-04

Ronny Berk läser och kommenterar den texten under vördsam tystnad...och läser igen...och njuter av ljusnadens... 2008-06-04

Agnes Det mesta är redan sagt om denna fantastiska skapelse. Men jag måste få tillägga anslaget, dina första rader: under tystnad utan åthävor strimlar du mig i bitar och jag njuter Ja jisses, mannen! Du kan du. Här är ju en dikt i dikten! 2008-06-04

wayward - taiga tycker om den här! 2008-06-01

Lena Renman Sensuellt skönt och nära men med en liten strimma mörker inunder som vidrörs. Mycket väl tecknat möte med vackra bilder. tack Lena 2008-06-01

Nina V A Du har ett skönt anslag som följer dina texter, som att hitta ett tangentbord där nedtrycken känns mer än bara som stumma tryck, de liksom är mjukt följsamma men ändå intressant nyväckande tillfredställande och nu blev jag en helt obegriplig tangentbordsfetischist MEN vad jag vill säga är att du är egen och god sådan :) Du binder och lindar ord, flätar in med en välgrundad tanke och bjuder på flera bottnar i ditt kalejdoskop. Du är alltid intressant och inte så sällan stannar man upp och låter tanken flöda och haka sig fast ikring dina texter/bilder. Om mörkret och dess fyllnad Hur snyggt som helst! 2008-05-31

Lena Krantz Mmm njuter läsningen i full drag! Mörkrets njutning är det som strimlar, ljuset bara stör processen... ja eller nåt du vet! ;o) 2008-05-31

Sanningsägaren *beundrar* 2008-05-31

katt.inc Jag blir kluven här men det är bara bra och mycket snyggt gjort av dig. Den första bild jag ser är en kärleksförklaring till den vackra kvinnan med svart lugg som fullkommligt erövrar och äger diktjaget. Den andra bilden är mer abstrakt och blir en slags hyllning till mörkret, svärtan, natten, hur man kan finna det vackra i tragedin och olyckan. Ju fler gånger jag läser smällter dessa bilder samman och skapar ett slags tillstånd eller ett varande på något sätt, kan inte förklara riktigt men jag tycker otrolig mycket om det och jag måste bara citera, \"under tystnad utan åthävor strimlar du mig i bitar och jag njuter\" fantastiskt, vackert och jag njuter jag med. Tack. 2008-05-31

glittertindra en fin text, vacker och symbolfylld men ändå fylld av ett djupt mörker, som att denna text tar upp en inre kamp mellan ljus och mörker... detta \"strimla\" som du använder i första och sista stycket, där personen står hel inför dig och allt runtom faller samman, visserligen med njutning, en vacker sorts kärleksförklaring.. 2008-05-31

Ulf Lagerholm en vacker grekisk bäddad korg av lergods ställer du fram på bordet, texten äger en erotisk ton som löper genom hela koncentratet, det är klyftigt och av safter rinnande, vad annat kan det mynna i när både nattens gud och gudinna entrar scenen och inte läser jag in något kaos i vår vardagliga tolkning av ordet, utan mer en slags variation av grundförutsättningen, en poetisk mutation som lade grunden, födde henne, den ljuvligt farliga med tät svart lugg hua, vad vackert 2008-05-31