Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Denna återkommande Daniel, den enda människa som riktigt kan få mig att skriva.




Jag kan inte rädda dig, bara ge dig min morgondag

Daniel

du andas billiga cigaretter på mig

billiga cigaretter från stället där jag jobbade och

så billig öl

Dina andetag

så tunga och så meningslösa

För nätter med dig är som

Drömmar

Allt jag någonsin velat ha

Men jag vaknar

och då är allt slut, tomt

Dina andetag luktar bara dagen efter och

inget är som det borde vara

Och du vill att jag ska rädda ditt liv Daniel,

ditt ynkliga lilla liv som

så skört påminner om mitt eget

Men jag får inte

du ångrar dig och 

hatar mig

Hatar mig för att jag är så lik dig

Men Daniel, jag kan inte göra något åt någonting

Världen är elak mot dig och mig

Men jag kan inte hjälpa dig

Jag kan ge dig mitt hjärta, mina tankar, ord och min

morgondag

Men jag kan inte rädda dig

Så fall, fall och res dig inte

Räck mig din hand om du vill

fråga om en natt till men

annars står jag bara still och ser dig falla

 




Fri vers av Herself
Läst 352 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-11-05 23:48



Bookmark and Share


  Sinuhe
Väl skaldat
2009-11-06
  > Nästa text
< Föregående

Herself
Herself