Mitt hjärta är tomt,
jag väntar på dem- legioner av synder.
Jag står vid klippans kant,
Korset står i brand.
Jag har tänt eld på min bro till frälsning.

Fjädrar flyger med vinden,
mina vingar är klippta,
solen hånflinar- jag är fast.

Jag är en vissen blomma
i åldrandets sommar,
hösten- den finns inte längre mer.

Dränk mig, kväv mig,
Lås in mig i mörkret.
Där ska jag som nu,
leta efter glimrande strålar.
Jag ska hållas vid liv
tills bergen faller
och tills solen blir ett med havet.



Med tystnaden ber jag farväl
tackar och kyssera era händer.

Blommans blad faller

ett i taget

för varje år

tills blomman

står naken

ma vie........