Som pärlor på en tråd
är mina minnen placerade längs mitt livs pärlhalsband.

De glada, lyckliga minnena
är som glänsande kristaller i klara färger
medan de sorgtyngda, otäcka minnena
är som skamfilade stenpärlor,
tunga och solkiga till färgen.

Ibland tar jag fram halsbandet och granskar pärlorna.
De klara kristallerna får mig att le
av ren och skär glädje åt deras skönhet
och de solkiga stenarna får mig att gråta av sorg
för att de förstör fullkomligheten.

Men om man verkligen tar sig tid
att granska stenarna ordentligt
så ser man att under den repiga ytan
döljer sig en liten kristall -
lärdomen man dragit av minnet.

Ett livs pärlhalsband är kanske aldrig perfekt till utseendet,
men kollar man närmre
kanske man ser under ytan
och upptäcker
att skönheten finns på insidan.