min andra text. uppskattar all kritik.
Skatten
kärlek, ordet fucking sönderskavt
Marit på ICA sa bestämt att kärleken aldrig kan dö
Att det bara är föremålen som växlar
och bet sin röda underläpp stadig och fimpade hårt.
Hennes kärlek dog i våras.
Då tänkte jag. att
hade du varit ett föremål
något litet
hade det varit enklare att greppa stadigt
och inte släppa taget
Nio år gammal
och hittade en magisk skatt på vinden.
Om jag sträckte upp armen
kunde solen spegla sig i
den.
Sittandes mellan grenar bildade
glaspärlorna spegelkatter.
Men jag sträckte mig för långt
grenarna slet
och pärlorna blev ett med snön.
Förtvivlat letade jag efter min skatt,
men den var
borta.
Nyligen, en morgon
isolerad av ursäkten i fickformat.
upptagen med att inspektera mina fötter
sparkade jag till en liten pärla.
Mellan mina fingrar
Mot solen
Min förlorade skatt
Visst tänkte jag på dig och då
Men jag tänkte mer på Marit
hon har kanske rätt
Och jag tänkte på kärlek, ordet fucking sönderskavt.
Sedan släppte jag taget.
För att hitta ett nytt ord.