Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Traumatisk tristess

Hur kunde jag känna så

jag förstår inte hur dum jag har varit

hur kunde jag vara så blind?

Min världsuppfattning var totalt frånvänd

Jag hade misstolkat allting

Alla mina redskap och metoder var leksaker i verkligheten

Jag sprang runt i snedlugg och cheap mondays

Jag ville leva ett liv som kunde matcha de gråa eller oranga filmerna på kinobiografen

Jag fick

traumatisk tristess

och en grön adidas hoodie

med vita ränder

Så träffades jag som en blixt

strömmen pressade upp mina stängda ögonlock

och när jag betraktade min magra bleka kropp i spegeln
och när jag jämförde den med de trimmade solbrända kropparna i hänt extra

beslöt jag att börja träna




Fri vers av mannaminne
Läst 226 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-03-02 23:38



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Jag kan inte på något vis motstå den fantastiska titeln på denna..och resten då, ja det var inte så dumt det heller! Applåder!
2010-03-02
  > Nästa text
< Föregående

mannaminne