iklär mig oron som sår
de föräldralösa barnens klagosång
önskar livmodervärmen åter
kämpar mot mitt värdelösa
och den hopplösa vreden

iklär mig visdomen som lidande
virrig, missmodig och trött
väntar på vad som helst
vadar i välbefinnande
och bortkastade mirakel

iklär mig vintern som bomull
virvlande vindar vandrar
skriver ord om illvilliga varför
och det vilda vita
vinterns vilseledande viskningar