Det står en rosa rutschkana där

bredvid en studsmatta
som uppenbart
är alldeles för liten för dig och

överallt finns små kladdiga fingeravtryck
av barndomen och ändå

ändå kör du förbi med gasen på tok
för nära botten

(för att
bromsen ska hinna döda farten
innan det
är,
blir)

du vet
jag vet, vi vet

och humör som svänger
är, kanske inte tjugosju, men åtminstone några,
gånger farligare än rattfylla ibland