I.

vi går under granarna med tungorna i gommen
panikundervisar varandra,
en undervisning i panik
paniska vi var, paniska vi äro:
PANIK.

II.

ser långsamt på detta monstrum
ett självförsvar i gult
och håret tvinnas av en hand så stor och stark
ryggraden en sköld när talet kommer.
skoningslöst skjuter vi bakåt
bakut
böj dig länge bak,
förbli bakom
och ansiktet har kollapsat – är en pöl av färger
så många att de står storslagna.

III.

utmattade vid stranden, denna fläck denna rispa
en reva när vi dör och varsamt
ser att
här levde vi, här utfördes riter
på de vid sjön döende –
hur vi slickar på smuts.

---