Vidriga, perversa, hysteriska, vedervärdiga, onda människomonster

försöker knäcka mej... mobba mej så att jag blir psykotisk

igen... och jag tappar bort min humor, även fast jag borde skratta

ut dom, tappar bort livsglädjen, känner mej utmattad och slut.

Men som Thorsten sjunger: Jag reser mej igen... alltid,

med Guds hjälp och mina skyddsänglar, vänner och katterna!