De dödas minnen
svävar som dimma
över Acherons stränder.

Sorgens dagg
i gräsets väv
är morgonens tårar
efter natt utan sömn.

Ljudlöst glider färjan
över kolsvart vatten
tills den skrapar
mot Hades strand.

Den ensamma fågelns skri
river hål i tystnaden.

Långa skuggor
väntar i skogen,
för evigt avlövad.