Blåöga
Föräldrar
jag trodde att de skulle bry sig
Lära en det
man behöver
för att kunna
leva
Trodde nog att ni
skulle älska mig
oavsett, vilkorslöst
Fan vad naivt
Blåöga
17 år
och jag vet hur man
betalar räkningar
sätter på en diskmaskin
tvättmaskin
Jag kan laga mat
använda internetbank
sköta min hygien
och ekonomi
...men på nätterna kan jag inte sova
Mardrömmar
Hans händer som slår
Hennes ögon som tittar
Likgiltighet
Mina skrik till ingen nytta
Tomhet
20 år
och att ni inte vill ha mig
vet jag sedan länge
Utflyttad sedan tre år
helt bortvald idag
Föräldrar
Ni prioriterade annat som
gymkort
en onaturligt söt hund
ett nyrenoverat kök¨
och alla dessa cigaretter
Jävla äckliga dyra mördarcigaretter
Ni lärde mig att
känna igen lögner
på hundra mils avstånd
Ni lärde mig att stanna
trots alldeles för hårda slag
Ni lärde mig att bita ihop
då smärtan stod redo att ta över
Jag är ledsen
jag hör inte hemma
i er så kallade
vackra värld
Jag är ledsen
jag ligger på botten
och kravlar i lera
smuts
Låter mig plågas
för en enda sekund
av någonting
i närheten av bra
För just det är vad ni har lärt mig
mamma och pappa