skriven i oktober -12.
kartong
vaknar upp i en alltför trygg famn
för att vira in mig i värme
ochvi trasslar in ursäkter och
bortförklaringar i allt annat runt om
skuldbelagd under ytan. för vill bara
hålla om dig inuti och se till så du
aldrig faller tillbaka in i ostabila
vanor. vill bara vara nog, tar dig för
givet och glömmer bort hur viktigt det
är att jag berättar om mitt liv
låter det hetta i bröstet. låter det
brinna som nyförälskelse fastän det
är allt annat än någonting som
eentligen kan kallas nytt
vi konverserar om varandra med
varandra. vi kan liksom inte
sluta återkomma till en särskild
utgångspunkt. kanske vändpunkt.
för det verkar hetta i dig också
ew det är väl bara fysiskt begär men
jag är väl inte sådan vi är väl inte
sådana. du helige ande du vackre gud
jag måste fan få hjälp att reda ut detta