Jag kände en gång en kyrkans man
En munk i kloster
Han hade valts av Gud men Fan
tvättade såren och la plåster
Han svor sig åt Anden, den helige Fader
Men han svor med Hin Håle
När han ej knäppte handen, livsbravader
Han smörjde sin kropp och sin påle

Han svor under whiskeyflodernas ljuva brus
Han svor innanför glädjeflickornas uppknäppta blus
Han svor åt sin plånboks släckta framtidsljus
Han svor i sin hemlighet i kyrkans hus

Han svor och han skulle vinna
ty aldrig Gud skulle finna
en sådan berusad och helig sexist
Kyrkans siste ateist

Men han tänkte
Den samvetsdränkte
att det blänkte
när han skänkte
en extra vän till sin medvetenhet
för att undvika trubbel
och ensamhet

Undvika trubbel

Varför låta moralen stå ensam när den kan vandra dubbel?
(Han blev först sakral - efter moral i plural)

Jag kände en gång en rödklädd karl
En tomte var han kallad
Men under det vita en tomte har
Så var han rakad, flintskallad
Han gav i december, till dumsnälla barn
klappar ty även tomten förlåter
Men tog i september, strax innan nästa gran
sedan barnens klappar åter

Han tog tyst var docka, var småbil, var hatt
Han skrattade sitt ondskefulla tomteskratt
Han plockade allt och var som besatt
Men aldrig av detta det blev nån debatt

Ty han lade alla klappar i sin stora säck
Och väntade in nästa glögg, nästa knäck
Och när ungarna grät över spårlös bandit
Kom åter goda tomten på ny visit

Han tänkte
Den samvetsdränkte
att det blänkte
när han skänkte
en extra vän till sin medvetenhet
för att undvika trubbel
och ensamhet

för att undvika trubbel

varför låta moralen stå ensam när den kan vandra dubbel?
(Han gav och inte stal - efter moral i plural)

Jag kände en gång en retoriker
som var av folket vald
En sådan man kallar politiker
varenda lögn var i käften mald
Att mala och tala, i all sin glans
vår slingrande orm kunde gott
Men aldrig han följde sin lära nånstans
omedvetet var folket förrått

Han betalade svart till husa och vin
Han tog varje morgon sin dos kokain
Han fiffla med skatten och lönen sin
Detta lejon av Sverige - var blott ett svin

Men detta var väl dolda skeenden
För svenska folket älskade hans leenden
Denna man har tjänat multum, ty han var en artad talare
Men leta får man länge efter någon mycket halare

Han tänkte
Den samvetsdränkte
att det blänkte
när han skänkte
en extra vän till sin medvetenhet
för att undvika trubbel
och ensamhet

för att undvika trubbel

varför låta moralen stå ensam när den kan vandra dubbel?
(Och lyckas ska han även i nästa val - efter moral i plural)



Så håller vi oss enkelt ifrån bubbel av trubbel
Genom att göra våra kära moral till dubbel