Vet du om,

Att din ryggtavla

Hunnit måla en rynka i mitt ansikte

Och färga längtans rodnad på min kind

Vet du om,

Att din slängkyss kändes som smockan

Som vände min kappa efter vinden

För att återfukta mina läppars kontrast

I din solnedgångs alla akvareller

Vet du om,

Att trots att dagen fortfarande är ung

Får du den att kännas som en nedbäddad tant

Med en rullator ståendes bredvid sängen

Jag vet att du aldrig är sen, men

Säg mig hur är det möjligt att du kan råda över klockan?

Och även mig

Hur är det möjligt?

Att din frånvaro

Alltid påminner mig

Om hur det var evigheter sen

Jag såg dig sist

Trots att det var mindre än en kvart sedan

Du gick