Ett tomt rum
och de som alltid var större,
spenaten på en rödplastig matsalsbricka
och hur höjdhoppsribban alltid var för hög
Den kvällen då flickor blev mindre och pojkar mer,
simbassängen allt annat än grund och natten
en medvetenhet
Jag tror det var då jag blev gammal, slutade växa
och dog
Och nu
mer år än du någonsin var
och jag försöker verkligen lära mig
stå/svälja/hoppa/blunda/simma
och våga möta dagen
Men varje gång du är
blir jag åter
sexton/fjorton/tretton/tolv/nio
och åtta
då jag kräks, skakar och gråter
och
spenaten på en rödplastig matsalsbricka