Den där dagen.
Då du tog dig friheter.
Då du bestämde att min kropp var din.

Det där mörka för mig som kvarstår
Upptryckt i halsen
Dina handavtryck på min kropp
En färg av blå is, lika kall som du var

Du tryckte dig in och sedan rann jag ut
Till en pöl på golvet som är för skitig för andra att torka upp
Luktar illa!

Mitt innanmäte fläktes ut
Pressades motståndsvilligt
Du vände mig ut och in
Tills utsidan blev insidan
Och insidans utsida skalade du bort
Tills min utsidas skal blev insidans enda djup.

För det djupaste djupet tog du med dig, när du borrade dig in och sedan lättat drog dig ur.