En dikt om destruktivitet
Det döva örat
Krossa en flaska
Slå sönder en busskur
Hamna i bråk
Spöa upp en oskyldig
Pissa på kvarglömda
ytterkläder
Spotta på dörrhantag
Skriv kränkande
meddelanden på
toalettväggarna
om dom du stör dig på
Repa den glansiga bilen
med din nyckel
Krossa glaset ännu en
gång så att det verkligen
går sönder
Tryck ner den svage så
att hen inte kan
resa sig igen
Se till att "döda" den där
killen i bråket
Kladda över den där fina
grafitti-målningen
Se till att stoppa den det
går bra för
Tala inte om för någon hur
duktig den faktiskt är
Ta ifrån den glada sitt
leende
Trampa på blomman så
att den ser ut som en
slemmig sörja
Bryt upp med dina vänner
som säger att de är
oroliga för dig
Be inte om ursäkt
Strunta i vad dina
föräldrar säger
Skit i dom andra för
dom har ändå aldrig
på brytt sig om dig
på riktigt
Det är sant man kan inte
lita på någon
Det där dom pratar om
är ju ändå bara lögn
Blickarna talar om att
det är vi och dom
Dom är bara konstiga
bara konstiga
Allt för att ingen tog sig tid
att verkligen lyssna!