Det går en ängel genom rummet,
En ängel med snövita vingar.
Hon är sänd av de evigt goda,
De som lever där sorgerna sover.
Hon är ett tecken på det rena goda,
På den lycka livet håller.

Det går en ängel genom rummet,
En ängel med blodröda vingar.
Hon kommer ifrån smärtans boning,
Märkt av slag och tårar.
Hon är en rest av gånga tider,
En rest av sorg och smärta.

Det ligger en ängel på marken,
En ängel med fallna vingar.
Hon är krossad av sitt hjärtas slag,
Krossad till markens kyla.
Hon är ett bleknat monument over kärlekens styrka,
Ett monument med krossat hjärta.

Det flyger en ängel mot himmlen,
En ängel med nya vingar.
Hon var skadad I kärlekens strid,
Fallen med sårat hjärta.
Nu är hon fri från världslig sorg,
Nu är hon fri att flyga.