Månen är inte desamma för poeten
Som den är för vetenskapsmannen
Och den är definitivt inte likadan mellan våra ögon
Det är rödare och hemskare
Vackrare och trasigare
Än alla världens sorger.
Men om jag kunde plockat ner månen
Mellan oss
Hade jag kastat den 40 mil
Ner i ditt hjärta

Jag hade tvingat dig att vara en bartender
Som blir den som får ta på sig
En berusad mans alla sorger och bekännelser
(Ett kolikbarns bekännelser)
jag hade säkert tvingat dig till empati
För ibland blir jag så ensam att jag inte ens kan prata
Mig ur ett problem

Stjärnorna skiftar och blir vilda
Precis som dammet på vardagsrumsgolvet
Varje morgon du vaknat för tidigt
Och solen lyser in på en enstaka punkt på golvet
Vi skriker samma tystnad som den stunden.
Vi flyter runt i luften på samma sätt som vita korn

Varje idé som är bra idag kan vara förstörd imorgon
Varje människa som jag krockat person med
Och slagit sönder mig..
Förlåt mig för mina behov och brister

Varje känsla idag är kaos
Fast världens sånger sjunger lugnare än vanligt