Redan medlem?
Logga in
De tysta männenHan dyker upp i mitt liv ibland. Plötsligt står han där framför mig, och frågar hur det är. Som om vi känner varandra, vilket vi ju inte gör. "Det rullar på", eller någon liknande tom fras, brukar jag få ur mig. Då tittar han alltid intensivt på mig och utbrister sitt, "vi är de tysta männen, eller hur?" Sedan är han plötsligt borta igen, och jag undrar fortfarande vem han är.
Prosa
av
Fredrik Tufvesson
Läst 122 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-03-18 08:17
|
Nästa text
Föregående Fredrik Tufvesson
Senast publicerade
Tankar Själ Hemma 1982 Nästa nu Min egen fiende Så mycket sorg En stängd dörr Se alla |