Redan medlem?
Logga in
glömskasom i väntan. stilla luft. det frusna och det som är i dvala. husfasader som återger solens sken. det är så. återskenet som inte låter oss glömma. allt det som längtar efter att få födas. men istället; förödande shopping, tvivel, rädsla; frön som sås och gödslas. låter spegelbilderna, de på väggarna, i butiksfönstren, de som skapas av den masspsykosproducerande etern, de i andras ögon vara näring. inte heller de låter oss glömma. min önskan: det omöjliga – att glömma. vad som återstår: att låta sig kastas. än hit, än dit. eller. att tillåta.
Fri vers
av
AnnaMariaS
Läst 58 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2022-12-29 11:02 |
Nästa text
Föregående AnnaMariaS
Senast publicerade
glömska skrivandet skugga Om vingar Pojken som var I hallen söndagsmorgon Before take off Se alla |