vet du om
att det är trehundrasextiofem dagar sedan nu
som du hörde min röst
och har du tänkt på
att jag viskade
fast jag sa att jag var hes
men jag ville inte att du skulle höra
gråten i min hals som jag inte kunde stoppa
men du minns det kanske inte
det har ju gått
trehundrasextiofem dagar
betyder inget
för det var ett-tusen-nittio-fem
dagar sedan nu
miljontalstimmar som det känns
sen du sist rörde mig
dina evigt kalla händer
ett mörkertal av minuter
sen du strök bort en slinga
av mitt nu övertvättade hår
från mitt söndergråtna ansikte
jag försöker tvätta bort dig
bort från min kropp och min hud
men man kan inte tvätta bort skam
jag är skändad
inte ens efter femtusenfyrahundrasjuttiofem dagar
och femton årsförbrukningar tvål
är jag ren
känslan av smuts har tagit över
det oheliga du drog över min kropp
kommer nog aldrig att försvinna