Benen bär mig bortom.
Bortom mulen sorg.

Bortom drunkna nätter.
Bortom trängda torg.

Ja benen för mig ditåt.
Ditåt där fåglar paras.

Ditåt där grönskan spirar.
Ditåt där bären sparas.

Där vilar sedan benen,
så ock en vilsen själ.

De dricker kallkällsvatten
som släcker törsten väl.