Skriva hötorgspoesi
som de allra flesta
kan man inte låta bli,
för det allra mesta.
Himmelen blir barnsligt blå,
solen guldgul, likaså,
älgarna modesta.

Skriva antikulturellt
är en simpel hobby,            
"antiintellektuellt"
säger smakens lobby.
Folk, som skriver vad de ser
blir dessvärre ständigt fler,
för kulturens bobby.

Hötorgspoesin kan få
färg och form på tankar,
ger en terapi att må
bra trots dimmans bankar.
Tydlighet i diktens bälg
låter älgen vara älg
fast kritiken klankar.