Ord klingar genast svävar marken, lite mer stadiga resor mellan uttalade vibbar samt själva förklaringen intill det utanförskapets alla omslutningar ledsagade i kärlek.
Innerliga omvändande blickar vilket tickar som ett ur, i regnens skur talas om det anpassade sköljs motsägande ett lindat budskap.
Rakt på saken eller liknar takten i underverkets alla färger och former det vitala som också slirat på begynnelsens sista resonemang?
Om detta personliga uträttar ett faktiskt sammanhang med mottagaren, i vilken grad på ömma nuets alla sanningar bringar konstens alla poetiska klanger?
Svarande på det vaknare systemets arvtagare, också ett mera lugnt fäste i själva annorledes sekundernas återinträden till det nästa minnets alla ventiler.
Så är ta vara på ordets brytpunkter i realiteten ordningen som orkar ordna det ordningsamma i oturens tvära ord.
Ett trevligt ord, uttalas med precision och med omsorg för det redan tillsynes lever med allt och inget på samma gång.
Här är vi och ordet bygger och upprättar, samma som lindar oss till en gemenskap i livets alla underbara invånare.