Du säger
Kul att se dig, det var länge sen.
Du frågar
Hur jag mår och vad jag gör nu för tiden. Bor jag kvar där jag bor? Och kan vi inte ses och ta en kaffe någon dag, nu när du är i stan?
Jag svarar
Att jag har lite bråttom just nu, men att det absolut vore kul att ses. Verkligen.
Jag säger inte
Att din energi i min närhet fortfarande får luften att vibrera, att jag slutar fungera när du ser på mig.
Jag får
Ditt nummer, en kram, ett leende som välter världar
Du får
Vad du vill, vet du det?
Du går
Och jag står andlös kvar med sockerdrickeknän och hettande kinder
och tvingar fötterna att inte springa efter.