med vilsna personer runt mej,
om inte hon slutar kommer ja dö.
ja kommer gå under med henne,
ja känner henne inte men känslan av utanförskap å längtan tar vid å rör vid mitt hjärta även efter tusen år av läkande,
efter att ha försökt glömma hur de känns i hundra år kommer du här och får mej att minnas.
jag rymde.
jag lyckades klara mej undan och här kommer du å får mej att minnas, att gråta.
efter hundratre år utan gråt kommer du, och får mej att minnas

NEJ


varför måste du finnas?