Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Du ofödda...


För hemligheten

Som om havet skulle spolas bort
som om fåglarna skulle bli stumma
och som om gräset skulle bli snö

Lika oväntad var du…


Gömd, osynlig och hyschad


Hur kunde något så oskyldigt, något så litet föra med så mycket känslor

Rädsla, förtvivlan och förvirring


Tillsammans grät vi
Vi grät för dem som inte viste
Vi grät för mig
Och vi grät för dig, du oönskade

Du var hemligheten ingen ville veta av, ingen visste

Gömd där inom, i mörkret


Oh, du oönskade hemlighet
Där fanns du i din ensamhet

Men en dag hände något
Himlen öppnade sig och änglarna sträckte ut deras händer
Och lika oväntat som du var där, lika oväntat försvann du

Du lämnade mig med något jag inte trodde jag skulle känna
Du lämnade mig med smärta och saknad

En saknad till något oönskat


Oh, du lilla hemlighet
Dagen du försvann, lämnade jag en del av mig, kvar i det försvunna

En saknad del som aldrig kommer bli funnen

Ett minne av dig, är det tomma
En påminnelse om det som varit
En påminnelse om en saknad och ett misstag…




Fri vers av Suddad
Läst 534 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-10-14 22:52



Bookmark and Share


  Leosm
Starkt berörd av denna, fantastisk!
2015-08-04

  Christian_H
Gud vad välskriven och fin. Lite vemodig och sorgsen underton. Bra uppbyggd.
2006-10-15

  Micael Axelsson
*rörd*
Denna... lämnar ett starkt avtryck i mig.
Väldigt personlig, och stark ordrikedom.

Vissa hemligheter kan lämna stora spår...
2006-10-14
  > Nästa text
< Föregående

Suddad
Suddad