Och kanske, bara kanske
var vi gjorda för varandra
och kanske, bara kanske
är det därför vi håller fast
vid varandra så desperat

men jag vet inte.

Och det finns en möjlighet
att det var meningen att vi skulle
se krokusen och snödropparna växa
tillsammans varje vår föralltid.

Det känns ganska troligt att
du och jag gjordes för att ligga
brevid varandra med solen lysandes
på våra ansikten och hjärtan medans
gräset växer sig högt runt omkring oss.

Varenda sommar.

Och jag vet inte om jag tvivlar på det
eller om jag tror helhjärtat, men kanske
var det planerat att vi skulle se röda, gröna, gula,
bruna löv trilla mot marken och färga den i
lyckliga höstkulörer år efter år.

Jag tror att jag hoppas på det.

Fast jag betvivlar starkt att det var
tänkt att vi skulle frysa såhär mycket
och inte våga värma ens händerna på varandra
när det äntligen blev dags för snön att falla
som önskningar över marken.