arkeologer
när ska vi sluta skopa upp
det som har varit som vaniljglass
en sötma och njutning i en klass
som allt det här aldrig når upp till
mindre och mindre ju mer vi vill
när ska vi sluta rulla runt
bli täckta av gammal sommarkärlek
minnen helt utan ärlighet
som allt det här aldrig når upp till
kommer hitta så mycket mer än vi vill
jag vill fylla igen mitt hål, skjuta hål
på gamla ballonger av drömmar, vi glömmer
även skönheten, skörheten
i det gamla porslinet
det som vi åt vaniljglass från
som barn
när ska vi sluta skopa upp
det förflutna, och med slutna
ögon rusa in i nästa sommar
den skulle kunna vara allt vi vill
men vi kommer inte att känna solen
bara brännas av tårar
som vi fäller över smaken av vanilj