” Jag sitter där, med ett livets under i min famn
Inte på något sätt känns du främmande i mina armar
Så varm, så mjuk

Med ett stadigt tag om mitt finger
ser du på mig med dina klara ögon
Så intensivt, att jag för några sekunder blir riktigt blyg
Från djupet av mitt hjärta ler jag emot dig
Känslorna brusar i mitt inre

En stark önskan slår rot i mig
En önskan
om att alltid finnas där om du skulle behöva mig
En önskan
om att skydda dig från det stora farliga
Att få vara en del av ditt liv
och att få ge dig kärlek

Välkommen, du efterlängtade
och älskade Lillebror ”

/Zamira