När vi befinner oss i samma rum känns det inte som något speciellt. Din närvaro berör ingen och du står helt tyst.
Men dom gångerna vi inte befinner oss i samma rum, märker jag något
saknad?
Frågan växer och varje natt frågar jag mig själv:

\"hur kan någon som inte lyser någonting, verkligen lysa med sin frånvaro?\"

Dagarna går och jag tänker fortfarande på den frågan.
Betyder den något? Betyder du något?
Jag blir inte klokare av mina frågor som inte har några svar.

Allt oftare går jag till detta rum i hopp om.....



Ja i hopp om vad egentligen?