det har gått en tid
sedan det var januari
sist
det gør det alltid
det går alltid
ett år
sen det ær januari
sist
det har gått
ett tag
sedan jag bad
om att inte
bli sviken
det gør det alltid
det går alltid
ett tag
sen jag ber
om att inte
bli sviken
Men mina
bøner
har alltid
vaggats
i takt
till ett
gungande
skepp
alltid
på væg
alltid
flytande
alltid mellan
norr och
søder
och aldrig
øst till væst
Det har gått
en stund
sedan jag
var tvungen
att hålla mina bøner
øver ytan
i min hand
Det går alltid
en liten
stund
av lycka
førbi
innan Gud
tvingar mig
på knæ
Jag tar
mina bøner
i min vænstra
hand
och skriver under
på havsytan
før att
mitt drænkta
huvud
ska andas
Jag ær havsgudinnan
och hær, på øppet
hav
ska mina bøner
fastna
med krafter
starkare
æn Poseidon
På min gravsten
ska det
inte stå
"hon drunknade"
min illyriska
dotter kommer
att rista in
"værldsmæstare i simning"