Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Viljan att vara bortom min egen mänsklighet, perfekt, problemlös, omöjlig att förneka, att du ska älska mig och förstå hur jag försöker. Beredskapen att offra.


Gud, om du hör mig

Gud, om du hör mig
ersätt mina öron
med bergen.

Ta isär och sätt ihop mig
med tomrum som lämnar
ett eko
av vad han sa.

Låna mig ett finger
att röra vid hans handrygg
när han vaknar
ur askan
i bullret.

Gud, om du ser mig
förändra mig som luften
till en rymd där han kan vila
tills hans vingar läkt och lyft.

Jag har tappat kalken full,
jag är blek men jag är din
om du vill ha mig
att tvätta dina fötter.

Ta isär och sätt ihop mig
till en himmel han kan älska,
till en stjärna utan knotor
eller fläckar.

Mina skärvor kan du smälta
och forma till ett skal
där jag kan födas
ur askan
vid kusten.

Gud, om du har orken,
skilj agnarna från vetet
och släck vad helst som lyser
när du går.

Gud, om du hör mig,
dra taggen ur mitt kött
men lämna såret
så att han förstår.




Fri vers av Felis
Läst 531 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-02-01 00:08



Bookmark and Share


  Матрёшa
den här texten är genialisk.. den rör på djupet av känslor så svåra att beskriva och tala om. Jag älskar den. Varje ord har en innebörd i dikten. Kärlek, självuppoffran och desperation. Denna texten är fantastisk...
2008-06-05

  Матрёшa
Jag blir så berörd av dina texter! Jag bokmärker denna o kommer kanske tillbaka med en vettigare kommentar...
2008-06-05
  > Nästa text
< Föregående

Felis
Felis