Filosofi i en blå soffa
Sitter kvar i skolan
fast jag slutat för länge sedan
Dränker mig i kaffe
Skriver ut mitt blod
Ligger i en blå soffa med kaffet mellan benen
Människor runt omkring mig men jag bryr mig inte om dem
Kan inte se dem
Men jag hör dem nära
ser dem gå
Tänk om han kunde komma?
Varför sitter jag kvar?
Kanske tänker jag att något intressant vill hända
vill en då inte sitta hemma
Mitt huvud börjar bli tungt
Kommer ihåg hur du log
Ser stolen där du satt
den andas tom
En då han jag bara säga några få ord till dig
Ut från danslektionen kom jag, svettig
Svettigt och girigt in i dina ögon
Jag vänder och vrider
Hoppas och kastar bort
full av tvivel
Hör trumsolon i korridoren
Alla röster påminner om din
Jag har fått en soffkompanion
Hon har spelat sönder sina fingrar
På en elgitarr
Den hade jag i mun