Det tog ett hundra år,
Innan någon hämtade honom på bår.
Han hade levt friskt och sunt,
Han hade samlat sedlar i en bunt.

Stenrik och död,
Generad och röd.

Arvet gick till hans dotter,
Som brände allt på lotter.
Hon lever nu som sin far,
och får snåla i all sin dar.

Pappan vrider sig i graven,
I takt med de sju haven.
Och ångrar sig nog,
att han aldrig levde innan han dog.