dina ord bryter ner mig
likt kulor mot mitt bröst

dina meningar får mig att undra
skänker jag dig ingen tröst

jag käner mig otillräcklig
liten och dum

mitt hjärta det skriker
min röst den är stum

min händer försöker värma
men din kropp är så kall

dina ord är som tegelsten
krossas i ett enda fall