Du är vinden som driver
förbi en stilla stad
Orden som flyr
ditt tomma blad
Du är kyssen som
jag aldrig fick ge
En ensam tår som
hindrar mig att le

Du är pennan som blöder
på mitt vita ark
En viljelös rörelse
över döende mark
Du är allt jag inte
kunde vara
Ett argument
jag aldrig kan försvara

Du är skrivkramp,
enkel och tom
Du är viljan
som flytt
detta ensliga rum

Du är dagen min vän
Sedan är du natten
Du är människan,
vinet som blev till vatten.