idag hörde jag en låt på radion och i samma sekund ville jag hacka sönder mina ögon med gaffeln när ditt ansikte dök upp och störde min syn för trehundratusende gången

men du försvinner aldrig


vet du, att när jag ska sova på nätterna så stoppar jag bomull i öronen men det hjälper inte för din röst glider som en långsam vals genom mina trumhinnor och bildar ett eko så jag plågas till sömns

och du håller ju aldrig käften


jag tänker hela tiden att: "imorgon är det bättre, jag hoppas verkligen att det är bättre. för bättre är inte bäst men det här är skit" men när jag åter slår upp ögonen till fågelsång vill jag spy på dig


för det bränner i mina jävla ögon

och det är ditt fel