armar helt täckta av blåmärken
efter en av vredens nätter
kläderna täcker en del av de
nykomna döljer det skamset för
min omgivning om hur du behandlar 
mig

sanningen döljer sig bakom historier

när den nya dagen grydde var du alltid
lika full av ånger isade mina svullnader
du sa alltid du vet hur mycket du betyder
för mig du vet att

jag älskar dig

jag vågade aldrig annat än att säga de
orden tillbaka men som en viskning
för mig kändes inte orden riktigt
äkta då

järnhanden styrde mig dag som natt
blind jag följde dina order om hur mitt
liv skulle levas orkade fler lögner fler
osanningar slutat tro på det som var jag
gled allt längre ifrån det som var mig kärt

som det du aldrig såg, det som var JAG
älskar, älskar inte mig själv för vad du
formade mig till

älskar, jag älskar, inte något du längre styr