Vi låg.
I det lilla gästrummet med skevt tak.
Kuddarna luktade fukt och fönstret bakom sängen var skitigt.

Men vi låg, som de nyförälskade människorna vi var.
Uppslukade av varandra kroppar och sinnen.

Luften var tät som rök efter dom lustfyllda suckningarna.
gång på gång,

igen och igen

låg vi.

Det var som att kärleken gjorde oss
för stora för att klä oss i kläder och hud

så vi slet av oss allt som kliade och rev
För att kyssa varandras kött och blod.

Kärleken var det största som kommit över mig.
In i mig

och det första, som var mindre vackert än vad jag trott

dom gångerna jag spenderat i min barndomssäng och funderat,
Fantiserat samtidigt som jag utforskade det som skulle bli min kvinnlighet.

Det var en synd då, men långsamt förvandlades felandet till den bekväma

nakenheten, både avklädd och iklädd.

Ikläd dessa kläder och hud som kliade och rev och ville bort.

Men det jag inte märkte,

det jag då inte tänkte på
där jag låg samverkande med dom fuktiga kuddarna i ljuset av det skitiga fönstret
var;

Att obekvämligheten kom över mig
även i dom närmsta stunderna av kemi mellan honom och mig.
När han såg in i mina ögon som att han ville
in längre och mer,
än vad som köttligt sett, går att fullborda.