Jag vaknade en morgon efter en natt full av mardrömmar och det jag såg var två tassar som stack ut från täcket.

I mina drömmar hade en god vän stulit min svartpälsade vän och jag försökte få tillbaka hen.

Jag gled sakta ut från täcket för att inte störa och tassade ut till vardagsrummet. Tystnad. Bara jag var vaken, men efter ungefär en kvart säntrade Herr Bachelor in genom vardagsrumsdörren och sade "Ohayo". Jag svarade "Ohayo". Godmorgon.

Efter en kvart till släntrade nästa in i vardagsrummet. Den svartpälsade vännen.

Denna morgon var vi synkroniserade. Min ångest dämpades något av morgonmedicinen, men jag misstänkte att jag skulle behöva behovsmedicin idag om jag ville kunna skriva.

Jag öppnade balkongdörren och gick ut. Regn och blåst, men jag tände min cigarett och satte mig på balkongstolen och blickade ut mot den gråa himlen. En dag gjord som för att sitta och skriva.

På nyfunnen rutin gick jag in från balkongen och in i garderoben där jag plockade fram dagens utstyrsel innan jag gick in i badrummet.

Badrummet kändes renare och mer städat än på länge. Jag hade inte bemödat mig med att putsa speglarna på länge, men igår hjälptes vi åt att städa badrummet. Undan för undan börjar det bli ordning i vår lägenhet.