Jag antar att priset att ha dig är alldeles för tungt.
Tro mig eller ej men jag hade väntat på dig oavsett all odds och motgångar om jag hade sett ett litet glimta ljus för oss. Jag hade gjort allt för att slänga mina armar runt dina. Jag kunde ha älskat dig på avstånd. Jag kunde ha kysst din ord istället för dina läppar eller krama om de böcker du gav mig istället för dina armar. Jag hade då precis som idag skrivit dikter om dig; hur jag brinner för dig.
Men det finns ingen utväg för oss.
Vi är som två slocknade stjärnor.
Det finns inget ljus.