förlåt att jag inte orkar
förlåt att jag finns till

en gång orkade jag
en gång fanns jag till

jag bad inte om ursäkt
som jag gör nu

jag skrattade lika mycket
som du om inte mera

solen sken och jag var glad
jag älskade ljuset och i vämen var jag

så en dag förvandlades allt
den dagen du försvann

från jordens yta revs det upp
smutsen landade på mig

du var och är borta
du förblir borta

jag är utraderad ur ditt liv
du tog stora kliv bort från mig

givetvis med hjälp ur det förflutna
de jag trodde så mycket mer om

jag är raderad tillintetgjord
jag är i skärvor och trasig

inget och inget kan laga mig
eller förmå mig att skratta igen

mörkret har intagit mig låst dörren
slängt nyckeln och livet nu är ett fängelse

solen skiner regnet faller vinden blåser
men inget av det bekommer mig

så blev livet utan dig