De flesta av oss hatar honom. Inte för att vi vill utan för att vi känner att vi måste.
Han kritiserar våra hjältar. Han motsäger sig politik. Och verkligen gör allt för att framstå som en mansgris.
Och han är ärlig med vem han är och vad han är. Och det är detta som svider mest tror jag, För så många vill gömma sig bakom något, vi gillar inte att bli ifrågasatta. Vi gillar inte iden om att följa andra är fel, eftersom de flesta av oss byggt hela vårat livet efter den regeln. Han är inte vacker och inte sexig, utan att trampa folk för mycket på tårna men jag tror det svider hos dem flesta av oss att han skriver som om han är det bästa som finns, till och med beskriver sina brister som om dem vore det bästa som finns, men han är en medelålders noboby, en bum, en skit…
Bukowski är ett bullshit filter. Folk utan ego och folk med ego. Folk som förlitar sig på social status för bekräftelse och folk som inte gör det. Och framförallt folk som vågar visa dem själva som bristfälliga men ändå bra nog. Inte många psykopater som kan älska Bukowski. Där imagen är perfektion och opersonlig. Medans han image är hemsk men personlig. Ett liksom anti virus för psykopater…
tex svår att se en politiker läsa Bukowski, eller någon i EU parlamentet. Trots att dem borde. Dem borde läsa och umgås med alla oss från botten och uppåt. Inte bara säga det utan göra det.
En sak jag tror folk missar dock, med Bukowski är att jag vet inte om någon annan författare som läste andra författare så mycket som han. Som fick vänta så länge på framgång som han. Och på sätt och viss så skyddade det honom ifrån det öde som väntades alla dessa som blev upptäckta. Ett liv av cocktails och skvaller… ett liv av bilar som väntar på att köra hem en. En kö av kvinnor som alla vill lyssna på en och knulla en…
Dyrkan är ingen bra sak för människan.
Det är det Bukowski sa bäst.
Akta dig för råttorna högst upp…
Det är mest därför jag respekterar honom. Han ville komma nära Cesar men han vågade också kritisera honom…