Jag har legat i sängen
i så många dagar
att min säng bär
en skugga av min figur
Å det känns som
det enda jag gör är magrar
Jag önskar att
tårarna enkom var en skur…
Jag har sörjt min
längtan till dig i flera år
Ibland känns det som
att det aldrig blir bra
Åh, jag önskar du kunde
se min öppna sår
Men den enda som
kan se dem, det är ja’…
Jag har hållit så många
sårade, brustna själar
Att jag glömde bort
att ta hand om mig själv
Åh, varför är jag kvar
när det enda vi gör är grälar?
Säg mig, varför gav jag dig
min famn som en tryggande välv…?
Jag hade just visat dig magin
när du lärde dig att försvinna
Poof, sa det, och du var
aldrig nånsin mer att ses
Du är Houdini, med dig är det
förlora, aldrig vinna
Men det enda fina i kärleken
är det som med hjärtat ges…